amandines

Ja... så har jag fyllt år också. Ångesten jag kände inför nyåret alla år mellan 12 och 34 har förhoppnongsvis äntligen försvunnit. Jag kan ta emot det nya året och min födelsedag utan att ligga i ett hörn och gråta. Fint. Att chokladkakan (och salladerna och det hembakta brödet och rostbiffen och couscousen och bullarna och...) jag bjöd på dessutom uppskattades blir jag som vanligt fånigt glad över. Men huj så jobbigt. När kvällen kom den första januari var jag ett vrak som hade stora svårigheter att inte somna i soffan. Bakfyllan gav med sig först runt midnatt, då tyckte kroppen det var dags att piggna till. Dålig tajming, men rätt så skönt ändå....

Amandine, 37 år, 5 dagar och 22 timmar ungefär....