amandines

Du valde ut mig med omsorg, det finaste grönaste du kunde hitta. Smekte mig och klämde lite försiktigt, kollade att jag var precis sådär lagom hård och syrlig som din favoritsort. Dina vackra tänder lämnade märken i mig när du girigt tog en stor tugga och jag såg med förtjusning hur en droppe av min saft rann i din mungipa. Hungrigt åt du mer och mer, gnagade noga runt kärnhuset tills nästan inget var kvar. Du torkade munnen med baksidan av handen, men smaken av mig fanns länge kvar på dina läppar. Sedan knuffade du mig nonchalant åt sidan till ett hörn av ditt skrivbord. Där satt jag länge, mörkande och blev ful och äcklig. När du äntligen kom ihåg mig tog du tag i mig med fingertopparna och slängde mig i komposten....