sommarens första dopp

Jag upphör aldrig förvånas över hur liten världen är. När man minst anar det så råkar jag på någon som känner DIG! Eller någon annan som nästan är släkt med min farmor och också håller till på Sottunga på somrarna. Fascinerande roligt!

Degade halva förmiddagen (framför datorn) men tog mig till sist i kragen och fick med mig Lillkillen och hans kusin på en cykeltur. Väl ute på gården insåg jag att värmen äntligen kommit så det var bara att gå upp igen efter en bok, bikinin och en handduk. Cyklade till Ramsholmen och stranden var nästan öde, underbart! Satte mig bekvämt på bryggan, lyssnade till gäddorna i vassen och läste slut min deckare. Sneglade på ungarna som faktiskt vågade sig på sommarens första dopp, inser att jag börjar bli gammal då jag inte ens doppade tårna.

På vägen hem cyklade vi naturligtvis förbi danspavlijongen och det låter sig inte göras utan att bilder från många år sen åter dyker upp i skallen. Minns hur härligt det var att vandra hem i sommarnatten, ännu uppfylld av idolerna och autograferna jag fick efter giget. Stort var det! Och jag var liten....

(kortet taget för ett par veckor sedan, det var mycket grönare nu!)image36

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0