amandines

Små saker i vardagen gör mig glad. Fjuttigheter till och med, men ändå kan jag komma ihåg dom långt efteråt.

För ett par veckor sen tankade jag bilen i grannstaden och sa till killen i kassan att han skulle ta betalt för en kaffe också. Det gjorde han inte. Så jag upprepade mig undrande och då sa han: det bjuder vi på! Gissa om jag blev glad?

I posten var det en kvinna som bar ut en massa tunga lådor och vi andra stod i kön och tittade på. Då tar en man resolut och lyfter upp två av hennes lådor och hjälper henne bära. Sen fick han ställa sig sist i kön, men det bekom honom inte.

Min dotters pojkväns pappa har fixat min bil, och vad fick han för det? Tre stycken Toblerone.


Idag har jag funderat mycket (i bilen naturligtvis) och jag skulle kunna vara mycket mera medmänniska än jag är...