amandines

Förra veckan var jag och besökte väninnans mor som låg på sjukhus. Jag våndades en aning, men vad gör man inte när väninnan själv bor så långt ifrån. Modern är 80+ och hade drabbats av blodpropp i hjärnan, med förlamning som följd. Jag har så svårt, vet inte vad jag ska säga åt gamla och sjuka. Nu är jag innerligt glad över besöket, så mycket livsgnista som modern glödde av har jag inte träffat på på länge. - Jag ska nog peta i jorden till sommaren, sa hon och pratade glatt på fylld av levnadslusta. Jag kände mig varm om hjärtat när jag gick därifrån!

Igår undrade Lillkillen vad en katt kostar. Jag förklarade att vanliga bondkatter brukar man få gratis. Okej, det var bra, tyckte han, för han vill så gärna ge en kattunge till en tjejkompis han gillar (mycket). Både jag och storebrodern skrattade varmt, vilken underbar tanke! Tyvärr kan man inte ge bort kattungar utan att inviga åtminstone mottagarens föräldrar först.

Längtar efter vinter, åtminstone lite. NU, och inte i slutet på mars. Tack.



Längtar till Sottunga, ensamheten, lugnet och morgon- och kvällspromenaderna...