tårarna
Det är länge sen jag gråtit. Gråtit riktigt ordentligt så att jag känner mig förlöst efteråt. Jag kan inte ens minnas när det var. Kanske är det därför det skulle behövas nu, lätta på trycket lite. Inte bara en ensam tår som rinner ner för kinden, inte nåt sentimentalt gråt till en film, gråta på riktigt... Men inte går ju det heller, på beställning.
Kommentarer
Trackback
