mirakel del 2
Natten till den 12 augusti var kall. Kanske 14 grader, men det kändes rått och fuktigt. Vi körde från Eckerö till Mariehamn och jag frös så jag nästan bet sönder käkarna där bak på motorcykeln.
Inom mig var det varmt och kärlek flödade, det var natten då jag blev mormor. Månen var nästan full och lyste starkt över mörka ängar. Väl hemma var sova inte ett alternativ så det blev reprisen av vem vet mest och svensk snutdeckare i datorn. Tio minuter i två ringde telefonen, jag fumlade med datorn och pausknappen och höll på att trycka av hela samtalet. DET samtalet.
- Mamma, vet du vad jag har här i min famn? Och visst visste jag. Mitt barnbarn, såklart. Men vem var det som just sett nattens ljus? Jo, en liten tös, ett vackert flickebarn, 48 cm lång och 3020g tung. Då är man ganska liten. Så liten att hon ryms i min hand, det gör hon nog ännu när jag får se henne om en vecka. Jag kan knappt bärga mig!
Inom mig var det varmt och kärlek flödade, det var natten då jag blev mormor. Månen var nästan full och lyste starkt över mörka ängar. Väl hemma var sova inte ett alternativ så det blev reprisen av vem vet mest och svensk snutdeckare i datorn. Tio minuter i två ringde telefonen, jag fumlade med datorn och pausknappen och höll på att trycka av hela samtalet. DET samtalet.
- Mamma, vet du vad jag har här i min famn? Och visst visste jag. Mitt barnbarn, såklart. Men vem var det som just sett nattens ljus? Jo, en liten tös, ett vackert flickebarn, 48 cm lång och 3020g tung. Då är man ganska liten. Så liten att hon ryms i min hand, det gör hon nog ännu när jag får se henne om en vecka. Jag kan knappt bärga mig!
