svarta tankar måste också ut

Någon som vill mig illa sitter i mitt huvud och förgiftar mina tankar. En oförklarlig oro försöker sprida sig, nojjan tar över och leendet försvinner från mina läppar. Tänk om detta jag upplever nu är för bra för att vara sant? Saker och ting har en tendens att vara det, då man njuter som mest. Kanske du lämnar mig när den här passionerade, högerotiska fasen är över? Då väljer du din invanda trygghet, ditt vanliga liv för vad har jag egentligen att komma med? Det är så mycket som förenar er, så mycket som gjort det under så lång tid och vem är jag att göra anspråk? Jag är en liten skit i sammanhanget, en inkräktare och någon som är relativt lätt att knuffa åt sidan. För jag finns inte. Jag får inte finnas och helst inte synas. Du låter mig visserligen både finnas och synas, men omgivningen gör det inte. Tänk om det skulle hända dig något, skulle jag ens få veta det?

 

Jag vill inte förlora dig, nu när jag äntligen hittat dig!

 

Det här, det skrev jag i förmiddags under en kort paus. Som tur är varar dom här faserna av svart inte så länge, det räcker med några ord i ett sms för att jag ska komma på andra tankar. Tack för att du finns!


Kommentarer
Postat av: shanrox

Verkligen. Ibland tänker jag samma sak.

2009-11-19 @ 18:33:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0