tre år och fyra månader senare

Och tiden gick, mycket vatten rann under broarna. För att inte tala om tårarna. Tre år och fyra månader senare hade jag din bild etsad på min näthinna igen, jag hade sett dig så sent som på sommaren innan. Du gjorde mig knäsvag med mitt leende och jag visste mer om dig nu. Visste att det var precis lika omöjligt som förut.

Skrivet den 7 september 2009

en riktig karl

Det är nu ganska länge sen jag har nämt Sottungas coola präst här i min db. Ett par år sedan, minst. Orkar inte bläddra bland mina gamla skriverier för att kunna länka till min uppenbara förtjusning då jag såg honom stå vid sin Harley Davidson nere i hamnen. Orsaken till att han varit (nästan) bortglömd är dels att han flyttat från Kökar till fasta Åland, och inte längre är vår härliga skärgårdspräst. Illa. Och jag som bara hann besöka en enda gudstjänst som han höll. Dels påstod exet att riktiga män inte har långt hår och hästsvans (och definitivt inte präster) så det var inte läge att sitta på en gudstjänst för att få vila både ögonen och själen. Nå, det är över för länge sen, tack och lov. I somras när jag skulle möta Lillkillen vid färjan i Mariehamn kom han emot mig, log sådär sexigt och hälsade som om vi skulle känna varann ganska bra. Det gör vi inte. Jag har bytt några ord med honom i butiken och tja... han kan väl inte ha undgått mina blickar. Det bjuder jag på.

Så ramlade jag över några foton av honom igår och kunde bara konstatera: han är så mycket riktig karl som karl kan bli. Ouou.... En bild där han sitter gränsle över HDn i skinnställ och prästkrage, brudparet han just har vigt står lyckliga brevid.


Han är också så mycket
nejnej som någon kan bli. Men titta får man väl? Han är 40+, lagom stadig med lite mage, världens charmigaste glittrande ögon och ett skägg som är lite mera än stubb men som ser väldigt inbjudande ut. Nu har jag ju inte sett hans bringa eller övrig naken hud, men jag kan bara föreställa mig. Heeeh....

Vad ÄR det jag sitter här och skriver?? Det är inte jag, det måste vara HP



Jag har inte ord för att beskriva min kärlek, hur livet tog en plötslig vändning. Jag stod vid ett vägskäl och valde rätt. Samtidigt måste jag passa på att be om förlåtelse, det var inte min mening att såra och förstöra.

Kommentarer
Postat av: shanrox

Waaait, så det är han? Utan att verka fräck, det är ju snarare intressant slump :) Hur man faktiskt kan nå fram till slut. Och hästsvans...

2010-04-08 @ 14:41:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0