omvänd rasism

Ombord igen, uhhh, jag skulle nog vara förtjänt av semster nu. Åtta dagar hemma går mycket snabbare än åtta dagar ombord. Rätt så mycket passagerare, 600 stycken kurder som varit fram och tillbaks till Sverige och röstat i nåt val och så 200 st Sannfinländare på samma tripp. Det, om något, måste man ju säga är ett märkligt sammanträffande. Det hade inte gått långt in på kvällen igår så fick jag höra att någon ur den mindre gruppen ansett det vara stötande att dom var tvungna att beblanda sig med dom mörkhyade. Sånt får mig att må illa. Vågar man ens öpnna käften på finlandssvenska?

Vi satt en stund i pubben igår och lyssnade på Jane Kitto och hon är nog den bästa trubaduren vi haft här ombord. Rösten ger gåshud, ouhhhh! Aningen förstördes stämningen av purfinnarna som vimlade överallt och då några satte sig ner i vårt bord så klarade jag inte av det. Vill inte. Kan inte. Inte sitta tillsammans med folk som har såna fördomar. Och då inser jag att det plötsligt är omvänd rasism, jag stiger upp och går utan att ens lyssnat på deras resonemang. För jag vill helt enkelt inte. Borde jag skämmas? Jag intalar mig själv att jag annars är så tolerant så det jämnar ut sig?! Idag hörde jag det snackas om Åland på avstånd och jag gissar att det var lika bra att jag inte hörde vad som sades.

Huh... hyttkompisen babblar så jag inte kan koncentrera mig längre. Over and out ;)

Kommentarer
Postat av: Anonym

Intressant men ändå så underligt.

2010-03-08 @ 22:08:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0