amandines

Hej min vän!

Jag ville bara önska dig en riktigt God Jul och så småningom ett Gott Nytt År! Här flyter allting på (jag tänkte skriva som vanligt, men inget är som vanligt) och jag försöker ta mig igenom. Du skulle bara veta vilka diskussioner jag har med dig om nätterna och när jag är ensam. Jag skulle vilja berätta allt som hänt under den här långa tiden som vi inte har hört av varann. Ibland skriver jag till dig, och hade jag gjort det för hand skulle min papperskorg vara full av ihopskruttade papper. Jag skriver och raderar, jag vill inte besvära (?) dig med mina långa brev om hur jobbigt allting varit. Som om mitt liv skulle intressera dig, som om jag hade något att berätta. Du har säkert fullt upp med ditt och de dina och det har jag visserligen också. Men du ska veta att jag tänker på dig, det finns det konstigt nog alltid tid till. När jag hör din röst i mitt huvud blir jag vemodig, när jag läser dina texter drömmer jag mig tillbaks.

Här: ett tomrum.










Allt jag egentligen ville säga finns där, det du inte ser. Som av andra kunde kallas småflicksdrömmar, men blir vi någonsin äldre än fjorton? Tveksamt.

Tänker på dig....

Kram!

Jag har läst en bra bok och det får mig alltid på gott humör. Var tvungen att citera lite före jag återlämnade den till biblioteket.

"Med tiden förlorade familjelivet sin lockelse och någonstans på vägen hade lusten till varandra försvunnit. I varje fall hans. Det var ett mysterium. Tusen nätter hade han krupit nära sin hustru, tyst som en orm, och smekt henne till stordåd. Sedan kom den natten då han vände henne ryggen och somnade ifrån henne.

            Fanns det något grymmare än kärleken? I tusen dagar hade han njutit av att bara se på henne, sedan kom den dagen då han såg bort. Var det tiden som dödade kärleken eller var det kärleken själv som långsamt begick självmord? Som ett bål. Ju häftigare det brinner, desto fortare slocknar det."

 

Bekant på nåt vis....

Det finns så mycket läckerheter att välja mellan. Olika färger, former och storlekar. Somliga ser så bleka och oskyldiga ut men är livsfarliga. Andra ser man direkt vad dom går för, det riktigt lyser om dom. Det är bara att ta för sig.

Den här stolta fjällskivlingen är inte så självklar: bör inte förväxlas med den vita flugsvampen men annars verkligt läcker. Passa dig bara så du inte super dig full samtidigt, för den har antabuseffekt (sa farsan). Är du inte säker kan det vara vettigt att hålla sig till gamla bekanta (som kantarellen), tryggt, säkert och bra.

Jag tror jag måste leta fram min svampbok, så det inte blir fel.

Det finns så mycket att välja mellan....

Nog blir jag förundrad ibland, över mina val här i livet. I hela mitt liv tror jag att jag har valt män som i första hand priorieterar nånting annat än själva förhållandet och relationen. Kanske inte det allra första "långa" förhållandet, men sen....

Är dom inte jobbnarkomaner så sitter dom och stirrar in i min rival om nätterna. Spela spel och surfa porr hela nätterna istället för att umgås med kärleken. Inte så att jag vill hindra någon från varken det ena eller det andra, men om man har ett förhållande så borde det ligga i ens intresse att få det att fungera. Det var ganska jobbigt när exet kom isäng runt sextiden på morgonen och jag själv skulle upp sju. Så gott som utan undantag. Sen sov han hela dagen, och när jag kom hem från jobbet satt han igen vid datorn. Suck.

Ett par stycken som gillar öl och krogen väldigt mycket har jag också råkat på, då det inte finns nånting viktigare i livet än att gå på EN öl efter jobbet (på en tisdag) som varade till niotiden på kvällen. Eller då nästan medelåldersmän lever i en svinstia, super på fredag och sover hela lördagen. Jag tycker att det finns så mycket skoj i livet, att uppleva och göra att det liksom inte är värt det. Såklart är det roligt att festa runt och ta en ordentlig fylla ibland, men det ska inte vara ett måste. Usch vad jag är gnällig.

Sen kommer den sorgligaste kategorin av alla - dom gifta männen. Som är underbara och kärleksfulla, vackra och sexiga och allt jag nånsin längtat efter. Men någon annan har hunnit före. Frustrerande jävligt.

(För att ingen ska tro att jag är den som binder karln till mig så vill jag förtydliga att jag är mån om ömsesidig frihet i förhållandet. Frihet att träffa vänner, resa och hinna vara ensam. Det är viktigt. Man kan inte äga någon...)

Du låg där så vacker och till synes oberörd.
Den här gången avslöjade jag dig nog.
Under mina tårar kände jag ditt hjärta banka,
tungt och förtvivlat.

Kom inte nära
Jag gör dig illa
Ser du, jag är ett monster
Som inte borde finnas bland er andra
Ni som är snälla

Du går som en skugga bakom mig. Syns inte, hörs inte, lämnar mig inte ifred. Jag vänder mig om, försöker skaka dig av mig, men du kommer alltid tillbaks. Du finns där, fast jag inte vill. Eller så vill jag. Dags för en time out. Jag behöver ensamhet, tystnad och celibat. Lova att du tänker på mig ibland, för du finns hos mig också.