amandines

Juldagen. Tror bestämt att detta är den bästa dagen på hela året. Har slappat, slappat och slappat lite till. Det finns ingenting att göra, man behöver inte ens laga mat utan kan nöja sig med rester. Tack mamma för den goda skinkan! Har tittat på film, börjat på julklappsbok, slötittat på tv, legat i badet (bara en gång) och faktiskt varit ute på en liten promenad också. Till begravningsplatsen, så många lyktor lyser upp (mitt vemod). Jag har ingen nära som ligger här, måste åka till Pargas för att träffa mina far- och morföräldrar, men jag tycker ändå att det känns fint att gå en stund och känna tystnaden. Hittade min första pojkväns föräldrar, stannade upp en stund och tänkte att det nog var den bästa svärmor jag nånsin haft. Jag var bara 16 då det tog slut men ännu för några år sedan gav hon mig av sitt hembakade bröd som jag tyckte så mycket om.

Lillkillen har freakat igen, han spelar The Rasmus - Ten Black Roses om och om igen. Har fått texten utskriven och sitter med elgitarren i knät och sjunger så det hörs ut i trappan.

Längtar till Sottunga, tre dagar kvar så är jag där! Måste ringa SnickarErik och be honom skruva upp värmen så vi inte huttrar sönder första natten.

Såg filmen VARG tidigare idag och konstaterade att snö är väldigt fint. Mycket snö, is och kallt. Som det var när jag var liten. Nu har ju ungarna knappt ens lärt sig stå på skidor (och jag har glömt hur man gör. Vill ha SNÖ!

Men det blir inte alltid som man tänkt sig...