amandines

Förkylning:

Drabbades samma morgon jag skulle ombord "färjan" på jobb... nej, inte DEN färjan, en annan... Fick mig en flaska dundermedicin men denna gång hjälpte det inte lika bra som förra. Jobbade på, febern steg, ögonen tårades. Lagom tills jag skulle hem började jag känna mig som människa igen.

Sjösjuka:

Som om ovanstående inte skulle vara nog så gungade det så jävligt en kväll att jag är tacksam att jag hade bara fem meter till toa. När jag kräkts upp mitt äpple och min mandarin kunde jag jobba lite igen. Tack o lov var tydligen alla resenärer i samma skick för det var obetydligt med mat som beställdes från kallskänken.

Caesarsallad:

Sista kvällen ombord tiggde jag till mig en caesarsallad med grillad scampi, det är sååå gott!

Längtan:

Herregud så jag drabbades av akut krambehov. Det är mycket svårare att få kramar än sex, och jag vill inte ha det första om det inte inkluderar det andra. Alltså är jag utan. Borde man inleda någon villkorslös kramkampanj för såna som lider brist?

Talang:

Tittade på ett gäng ryska barn och vuxna som roade sig på dansgolvet. Om det var någon talang jag önskar att jag hade så hade det nog varit att kunna dansa. På riktigt, tango och sånt. Det är så sensuellt.


Ilska:

Hur orkar folk vara arga hela tiden? Hur orkar folk gnälla konstant? Jag förstår att dom har sitt eget lilla helvete, men låt gärna bli att ösa det på mig... Nära och kära undantaget, naturligtvis.