serverat på silverfat

Jag har drabbats av kärlek. Så oemotståndligt mycket och innerlig kärlek så tårarna bara rinner när jag konfronteras med den. Det kan inte bli så mycket bättre än så här, eller hur mycket kan kärlek växa? Den kan växa, det kommer nya människor att älska men ingenting tas ifrån. Förunderligt.

Det känns som om cirkeln är sluten när Kapten Gråskägg serverar mig födelsedagsfrukost med rosor på min farfars silverfat. Det finns så många lustiga tillfälligheter, som att dom hade/har samma yrke, min farmors flicknamn är samma som Gråskäggs. Min farmor hade en syster som dog när hon var sju men var född samma datum som min dotter. Min farfar är född samma datum som min yngsta sons far och mina föräldrar har samma bröllopsdatum som min farmor och farfar och det visste morsan inte ens om!

Hmm, nu blev det lite osammanhängande, blev avbruten av ett varmt telefonsamtal så jag tror jag ska ta och ägna mig åt Kärlek i stället ;)

Gott Nytt Kärleksår med nya mirakel och underverk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0