amandines

Det finns två tillfällen i livet jag upplever att jag blir som ett djur. Det ena är när någon gör mina barn illa (oftast deras far). Jag blir så inihelvete förbannad att jag skulle kunna köra över honom. I tanken alltså. Hur kan han såra och sen bara nonchalera? Jag ser knivarna i ryggen på mina numera vuxna barn, ser hur han sticker. Hur mycket dom älskar honom ändå, hur barn alltid är lojala. Dom försöker sitt yttersta för att få hans erkännande och får bara skit. Spelar ingen roll hur dom anstränger sig för att vara till lags, det är ändå aldrig tillräckligt.

Fy fan!